|
|
|
| |
| Staten tog över Carnegie |
| |
| Staten tar över Carnegie sedan den skandalomsusade banken mist sitt banktillstånd. Finansinspektionen beslutade på måndagen att dra in oktrojen därför att Carnegie vid upprepade tillfällen inte följt gällande lag, bland annat har banken tagit för stora risker. Att staten tar över motiveras med att banken är "systemviktig". |
| |
| 10 nov 08 – Regeringsbeslut |
| |
|
| |
| Barack Obama blir USA:s president |
| |
| Ett öronbedövande jubel steg mot skyn i Grant Park i Barack Obamas hemstad Chicago när beskedet kom: Obama blir USA:s 44:e president. Obama fick 64 miljoner röster (53%), McCain fick 57 miljoner (46%). |
| |
| 5 nov 08 – USA:s presidentval 2008, valresultat + exit poll |
| |
| • Palin spekulerar inte om framtiden |
| • Demokratisk senatsmajoritet växer |
| • Bush gratulerade Obama |
| • Spretig opinion i folkomröstningar |
| • Svenska partiledare gratulerar Obama |
| • Framåt för demokraterna i kongressen |
| • Världens ledare hyllar Obama |
| • FLASH:McCain erkänner sig besegrad |
| |
|
| |
| Politikens vardagshjältar |
| |
| Svenskens attityd till politik och förtroendevalda är paradoxal. Å enas sidan bekänner sig alla till demokratin, å andra sidan är missnöjet med den realt existerande demokratin utbredd. Partierna tappar medlemmar, ungdomsförbunden krymper och det blir allt svårare att besätta de kommunala förtroendeuppdragen. I en liten behändig reportagebok får vi möta kommunpolitiker från norr till söder som berättar om sig själva och vad som driver dem. |
| |
| 6 nov 08 – Kjellander, C-G och Silberstein, Margit: I mänsklig makt. Om politikens vardagar |
| |
|
| |
| Utbildningsministern: |
| |
| Skolforskning ska utvecklas |
| |
| Utbildningsminister Jan Björklund (fp) har i två års tid gått fram som en furie. Han har sagt att vi i "Sverige har världens största ordningsproblem, mest skolk i hela världen, mest sena ankomster i hela världen, mest skadegörelse i hela världen och det grövst och mest kränkande språkbruket, inte minst mot flickor, i hela världen". |
| |
| 6 nov 08 – Dir 2008:132 |
| |
|
| |
| Homoäktenskap avgörs i riksdagen |
| |
| Kristdemokraterna vägrar att vika sig i frågan om könsneutrala äktenskap. Därför blir det inget regeringsförslag. I stället kommer frågan upp i riksdagen när oppositionens motion ska behandlas. |
| |
| 5 nov 08 – Motion 2008/2009:C454 |
| |
| • Hägglund beredd offra vigselrätt |
| |
|
| |
| Sexgradig betygsskala dröjer |
| |
| Nu lägger utbildningsminister Björklund fram propositionen om en ny betygsskala. Den nya sexgradiga skalan kan inte införas förrän läsåret 2011/2012. Under tiden ska nya läroplaner och kursplaner utarbetas liksom nya betygskriterier. |
| |
| 6 nov 08 – Prop 2008/2009:66 |
| |
| • Elever positiva till ny betygsskala |
| • M kräver skolplikt för sexåringar |
| |
|
| |
| Värnplikten avskaffas |
| |
| Värnplikten avskaffas och ersätts av en tre månaders frivillig soldatutbildning. Men värnplikten kan införas igen om försvarsberedskapen kräver det. Och då blir det även kvinnlig värnplikt. |
| |
| 5 nov 08 – SOU 2008:98 |
| |
|
| |
| Högre ersättning vid expropriering |
| |
| Fastighetsägare vars fastighet exproprieras ska få bättre ersättning. Skyddet för enskild äganderätt stärks därmed, menar Utredningen om expropriationsersättning. |
| |
| 5 nov 08 – SOU 2008:99 |
| |
|
| |
| Mindre semesterkrångel |
| |
| Det ska bli enklare att räkna ut hur lång semestern blir och hur stor semesterersättningen blir. Semesterlagen är krånglig, konstaterar Semesterlagsutredningen och för in kollektivavtalens regler i lagen. De är enklare. |
| |
| 5 nov 08 – SOU 2008:95 |
| |
|
| |
| Lärlingskommitté utsedd |
| |
| Skolverkets generaldirektör Per Thullberg har förordnats till ordförande i den Nationella lärlingskommitté som ska vara ett rådgivande organ för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Per Thullberg är professor i historia och har tidigare varit rektor för Södertörns högskola. |
| |
| 6 nov 08 |
| |
|
| |
| Moderater arbetsgrupp: |
| |
| Moderatkrav: Skattebefria nya miljöbilar |
| |
| En arbetsgrupp inom moderaterna räknar på system som ska ersätta den så kallade miljöbilspremien som avskaffas till våren. Enligt Sydsvenskan vill m-gruppen i stället skattebefria nya miljöbilar i fyra år. |
| |
| 9 nov 08 |
| |
|
| |
| Fördjupad splittring i oppositionen |
| |
| Splittringen i synen på ett fördjupat samarbete blir allt tydligare mellan de tre oppositionspartierna.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och vänsterpartiets ledare Lars Ohly tolkar dagsläget helt olika. |
| |
| 8 nov 08 |
| |
|
| |
| Personvalsspärren sänks i riksdagen |
| |
| Personvalsspärren sänks från 8 till 5 procent i riksdagsvalet och förtroendet för statsministern ska prövas efter varje val. Det har grundlagsutredningen kommit överens om. |
| |
| 8 nov 08 |
| |
|
| |
| Fler ekobrott i finanskrisens spår |
| |
| I lågkonjunktur och finanskris ökar den avancerade ekonomiska brottsligheten snabbt. Även annan ekonomisk brottslighet blir mer internationell, multikriminell och komplex. |
| |
| 10 nov 08 |
| |
|
| |
| Underskott väntar i statsfinanserna |
| |
| De svenska statsfinanserna är på väg att försämras. Finanskrisen dämpar den ekonomiska tillväxten och försvårar fortsatta försäljningar av statliga tillgångar, skriver Riksgälden. |
| |
| 4 nov 08 |
| |
|
| |
| Ökad risk för nedlagda skolor |
| |
| När elevkullarna minskar ökar risken för att skolor läggs ner. Kommunerna måste därför se till att ha beredskap så att de snabbt kan ta emot fler elever, uppmanar Skolverket. |
| |
| 3 nov 08 |
| |
|
| |
| Senast 2011 vill fp rösta om euron |
| |
| Folkpartiet kräver en ny folkomröstning om Euron senast 2011 och hänvisar till att frågan är högaktuell på grund av finanskrisen och den kommande lågkonjunkturen. |
| |
| 2 nov 08 |
| |
|
| |
| Krav på sänkt a-kasseavgift |
| |
| Kopplingen mellan a-kassor och fackföreningar bör bestå. För att många människor ska vara arbetslöshetsförsäkrade bör avgiften till a-kassorna sänkas. Det anser moderaternas arbetsgrupp för jobb, välfärd och kunskap. |
| |
| 4 nov 08 |
| |
 |
|
politiken.se
ISSN: 1651-0879 |
| |
| Utgivning: |
|
politiken.se uppdateras dagligen, men utkommer varje fredag med ett nytt nummer. Se utgivningsplan 2008. |
| |
| Pris helår: |
|
365 kr plus 6 procents moms |
| |
| Arkiv: |
|
politiken.se
litteraturen.se
forskningen.se |
| |
| |
|
Politiken.se som arkiv är tillgängligt för privatpersoner som prenumererar. Institutioner, myndigheter, organisationer och företag kan få tillgång till ett eller flera arkiv efter överens-kommelse med redaktionen. |
| |
| Adress: |
|
politiken.se
Själagårdsgatan 17
111 31 Stockholm |
| |
| Telefon: |
|
08-20 28 68 |
| Telefax: |
|
08-20 28 67 |
| Prenumeration: |
|
prenumeration@politiken.se |
| Redaktion: |
|
redaktionen@politiken.se |
| Postgiro: |
|
63 78 79-8 |
| Bankgiro: |
|
5444-4062 |
| Organisationsnr: |
|
556594-0987 |
| Upplaga: |
|
2134 prenumerationer |
| Redaktion: |
|
Mats Deurell, Unn Gustafsson, Fredrik Reinholdsson (ansvarig utgivare) och Åke Svidén.
Texterna är skrivna av redaktionen och ett nät av frilansskribenter: Christian Andersson, Kristina Andersson, Mats H Andersson, Henrik Barrdahl, Helena Björnfot, Anita Boberg, Elisabeth Cervin, Ann Dahlin, Per Elvingson, Maria Eklund, Karin Hertz, Anna Hjorth, Maria Holm, David Ingnäs, Jorun Jakobsson-Koca, Eva Johannesson, Jonas Johansson, Pia Karlsson Minganti, Lars Mossfeldt, Tomas Kåberger, Karl Erik Lagerlöf, Matts Lindberg, Sverker Lindström, Jessica Lindvert, Thomas Michelsen, Mia Moisander, Eva-Lena Neiman, Mikael Nyberg, Catrin Offerman, Jon Pelling, Elisa Rossholm, Anne Rådestad, Wladimir Siwecki, Maria Staf, Ursula Stigzelius, Johan Svensson, Veronica Södermark, Johan Taubert, Cajsa Unnbom, Anders Weidung, Cecilia Wergeni, Mats Wingborg, Stefan de Vylder och Fredrik Öjemar. |
|
|
|
 |
| |
| Margit Silberstein har tillsammans med Claes-Göran Kjellander skrivit en bok om politikens vardagar. |
|
|
| |
| Politikens vardagshjältar |
| |
| Svenskens attityd till politik och förtroendevalda är paradoxal. Å enas sidan bekänner sig alla till demokratin, å andra sidan är missnöjet med den realt existerande demokratin utbredd. Partierna tappar medlemmar, ungdomsförbunden krymper och det blir allt svårare att besätta de kommunala förtroendeuppdragen. I en liten behändig reportagebok får vi möta kommunpolitiker från norr till söder som berättar om sig själva och vad som driver dem. |
| |
| 6 nov 08 – Kjellander, C-G och Silberstein, Margit: I mänsklig makt. Om politikens vardagar |
| |
 |
|
 |
| |
| FRP-KODEN ÄR SVÅRKNÄCKT Högerpopulistiska Fremskrittspartiet har vuxit sig allt starkare i Norge och har nu 30 procent i opinionsundersökningarna, vilket bäddar för regeringsmakt i nästa års val. Hur kan det komma sig? I en nyutkommen bok driver Magnus E. Marsdal tesen att det framför allt beror på Arbeiderpartiets svek mot sina kärnväljare. |
|
THOMAS PAINES SPRÄNGKRAFT Christopher Hitchens gräver djupt i Thomas Paines liv och hans litteratur när han skriver om Människans Rättigheter. Hitchens förundras över Thomas Paines storhet som politisk tänkare, debattör och skriftställare och påminner om att Paines verk från 1791 inte har förlorat sin aktualitet och sprängkraft. |
|
| |
 |
| |
| TORTYR Det räcker inte med att den nyvalde presidenten i USA, Obama eller McCain avvecklar Guantanamo-fängelset. De ansvariga med president Bush i spetsen måste ställas inför rätta. Dessutom måste USA åter inordna sig i det internationella rättssystemet. Mattias Gardell, professor i religionshistoria i Uppsala drar dessa slutsatser i sin nya bok Tortyrens återkomst. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| SKEVT OM VIETNAM Marco Smedbergs bok om Vietnamkriget fyller en stor lucka i och med att den beskriver den militära utvecklingen i Vietnam. Men han skildrar kriget ur ett amerikanskt perspektiv och han missar att gräva djupare i viktiga frågor i krigsutvecklingen, skriver Åke Kilander. |
|
FEJKADE ORGASMER ”Jag tror att världen skulle vara en lite bättre plats om kvinnor slutade fejka. I slutändan handlar det ju om att våga ta plats. Och att ta sig själv på allvar.” Det konstaterar en av skribenterna i boken Fejkad orgasm. Redaktörerna Susanna Alakoski och Amanda Mogensen vill lyfta upp fenomenet till en vidare samhällsdiskussion. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| MONA SAHLIN Vem är hon egentligen? Står hon till höger eller till vänster i partiet? Frågetecknen som Christer Isaksson försöker räta ut i sin politiska biografi över en ung veteran är många. Det blir dessvärre få raka svar. I varje fall inga nya och överraskande. |
|
SOLIDARITET Kapitalet har globaliserats och rör sig lättvindigt över världens gränser. Klyftorna mellan dem som har och inte har växer lavinartat. Trots fallande medlemsantal och en uppenbar risk att förvandlas till elitklubbar sätter Ingemar Lindberg hoppet till facket. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| PITTSTIM I antologin diskuterar femton unga män hur det är att vara kille. Sex och våld tar ganska mycket plats och tjejerna lyser med sin frånvaro. Inspirerade av den senaste vågens feminister ställer killarna nu frågan, om den klassiska mansrollen kanske är för trång? |
|
KURDERNA I Sverige och Västeuropa har exilkurderna själva vittnat om förtrycket och också levererat politiska analyser av den kurdiska frågan. När Ingmar Karlsson nu skriver kurdernas historia och tolkar stämningarna bland kurderna blir det kontroversiellt. |
|
| |
 |
| |
| McCAIN Boken ”John McCain – En politisk biografi” skrevs av Hans Bergström som vid ett besök i Sverige, uppfattade att det saknades en sådan bok i den svenska utgivningen. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| NYA PROLETÄRER I USA, Europa och i Sverige växer ett skuggproletariat fram. I Sverige lever kanske 20 000 papperslösa, som saknar rättigheter och som utför de lågt betalda jobb som svenskarna inte själva vill göra. Kristina Mattsson beskriver den svenska asyl- och migrationspolitiken. |
|
STIL OCH POLITIK Barbro Hedvall uppträder som flanör; hon fäller omdömen om politiker hon möter och hur de klär sig. Med Göran Greider är det annorlunda, han är helt ointresserad av klädmodet, däremot diskuterar han gärna kläderna som tecken, symboler och klassmarkörer. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| EN KVINNOLINJE Det har funnits en kvinnolinje i svensk journalistik ända sedan Wendela Hebbes tid. Den har varit empatisk och engagerad. |
|
KINAKÄNNARNA De svenska kinaexperterna beundrade det auktoritära Kina. Därtill var de usla vetenskapsmän. Perry Johansson fäller den hårda domen. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| DET KLUVNA KINA Agneta Engqvist och Göran Leijonhufvud berättar om det stora landet Kina med en lika snabb ekonomisk utveckling som stor fattigdom. Några tendenser till demokrati i Kina ser de inte. |
|
LENIN GJORDE STALIN MÖJLIG Hélène Carrère d'Encausses Leninbiografi visar tydligt att i allt som Josef Stalin gjorde hade han en föregångare i Vladimir Lenin. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| JAN MOSANDER mångårig medarbetare på Sveriges Radio har genom åren ägnat sig åt att granska det svenska skattefinansierade biståndet. I den här boken följer han upp sina avslöjandet från ekot. |
|
OLOF PALME Var han radikal? Var han socialist? Frågorna man hoppas få svar på är många inför läsningen av Kjell Östbergs biografi över Olof Palme. Svaren är inte lika tydliga och klara. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| LAS SKADAR INTE Ett starkt anställningskydd påverkar inte sysselsättningen negativt. Däremot är det till nackdel för ungdomar, och till fördel för äldre, konstaterar Per Skedinger som skrivit en rapport om vad forskningen har att säga. Vissa studier pekar på negativ inverkan på produktivitetsutveckling och även trygghet. |
|
KVOTERA ELLER? Det är frågan som fortfarande bränner. Men Statsvetarna Drude Dahlerup och Lenita Freidenvall menar att det inte leder någonvart att tala om kvotering per se. I en knivstunn pocket dissekerar de könskvoteringen, som sprider sig som en löpeld över världen just nu. |
|
| |
 |
| |
| EXPONERING Anja Hirdman analyserar bilden av maskuliniteten och den manliga sexualiteten som den framställs inom tre områden; hårdpornografin, mjukpornografin samt på internetsajten snyggast.se. Varför är mannen så sällan med på bilder? Varför underförstås alltid mannens närvaro som betraktare och bedömare? |
|
| |
 |
|
 |
| |
| VAR HITLER MÄNNISKA? Det är ett djärvt att skriva en biografi om människan Adolf Hitler och därmed förmänskliga en av historiens grymmaste diktatorer. Bengt Liljegren lyckas bara delvis hitta människan bakom illdåden. |
|
HELLA WUOLIJOKI spelade en central roll i Finlands politiska och kulturella liv. Dottersonen, den förre finländske utrikesministern Erkki Tuomioja, har skrivit en biografi om Hellas och hennes systers liv. |
|
| |
 |
| |
| YRKET VI INTE KLARAR OSS UTAN Hemtjänsten är av hävd ett lågstatusjobb befolkat av vita kvinnor från arbetarklassen. Etnologen Rita Sörensdotters doktorsavhandling är en ingående redogörelse för en yrkesgrupp som samhället inte klarar sig utan - men vars anseende och lön förblivit låga. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| BHUTTO Islam har kidnappats av terrorister och fundamentalister. Den tesen driver Benazir Bhuttos i sin bok Försoning, som blev ett slags politiskt testamente. |
|
LUND –68 40 år har gått sen det mytomspunna vänsteråret 1968 vilket innebär att de som var med när det begav sig nu kan se tillbaka på sin ungdom med viss självdistans. |
|
| |
 |
| |
SPEGELBILDEN AV ORIENTALISMEN Edward Saids begrepp “orientalismen” har spelat en viktig roll i kritiken av västerlandets dominans i Orienten. I boken
Occidentalismen lanseras en motbild - väst betraktas som omoraliskt, dekadent och materialistiskt. Men boken saknar analys av occidentalismens politiska syfte och författarna argumenterar med stöd av anekdoter. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| PRATA VÅLDTÄKT! Våldtäkt rimmar illa med den svenska självbilden av ett jämställt och civiliserat land. Nu kräver debattören och skribenten Katrine Kielos att vi pratar om våldtäkt. Pratar om den för vad den är och vad den gör - mot och med kvinnor. Även i Sverige, idag. |
|
MARKNADSHOTET Marknaden hotar den oberoende journalistrollen. Den ekonomiska styrningen av arbetet på redaktioner urholkar journalisternas möjlighet att fullgöra uppgiften att vara "den tredje statsmakten", skriver Gunnar Nygren som granskat utvecklingen i medierna. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| KALLA KRIGET Den amerikanske professorn John Gaddis ger en mycket amerikansk syn på det kalla kriget och konflikten mellan öst och väst. |
|
YTLIGHETENS YRKE Få yrkessfärer är så mytomspunna som modebranschen. Den lockar med löften om plötslig rikedom, resor och kändisskap. |
|
| |
 |
|
 |
| |
USA:S FASCISTER
En liten radikal kärna ur i den amerikanska kristna högern har tagit sig in i maktens sfär och är nu på plats i kongressen, domstolarna och i medierna. Chris Hedge har wallraffat och skildrar den kristna högern från insidan. |
|
FINLANDS SAK Det svensk-finska säkerhets-politiska samarbetet är i dag självklart. Men på 1980-talet såg det annor-lunda ut. Den svenska statsministern Thorbjörn Fälldin och finska stats-ministern Mauno Koivisto träffades i hemlighet. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| GAMLA OS-IDEAL Inför OS i Kina i sommar kommer Sverker Lindströms anklagelseskrift, Det stora sveket, mot diktaturens Kina och Internationella Olympiska Kommittén. |
|
TOG TILL ORDA Ett nytt ideal dök upp på den offentliga scenen kring förra sekelskiftet. Det var Den Nya Kvinnan - en frimodig, modern kvinna, som slängde korsetten och gick sin egen väg. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| KUBANSKA BILDER Det är lätt att följa med till Kuba i Torbjörn Elenskys reportagebok Luisas tupp: hundra kubanska bilder, till det myller av liv som fyller staden Cacocums gator och till Zaidas och Eduardos hem. Boken är en berättelse i bilder av dagens Kuba. |
|
HAR MEDIERNA ANSVAR? Ska nyhetsmedierna uppträda som samhällsbärare och ta socialt ansvar? Eller? Ska medierna enbart vara trogna sanningen, utan att snegla på vad rapporteringen får för konsekvenser? Frågorna är centrala i Lasse Sandströms och Behrang Kianzads bok. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| IRAK När USA angrep Irak var konflikten tydlig. Idag fem år senare är konfliktmönstren komplicerade och svåra att förstå: motsättningarna är både utrikes- och inrikespolitiska. Diplomaten Henrik Amneus har ambitionen att förklara. |
|
SKOLAN Missvisande klichéer om invandrare och deras "annorlunda" kultur präglar skolan likaväl som folkbildningen. I de mest utsatta områdena övertar invandrarföreningar med statens goda minne en stor del av det sociala ansvaret. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| PIERRE SCHORI skriver initierat om sin tid som svensk FN-ambassadör. Hans bok Draksåddens år är en skarp kritik av den svenska utrikespolitiken, men den främsta måltavlan för hans kritik är USA:s president Bush. |
|
SKOLANS KLASS Lärare betraktar gärna "invandrarelever" och deras "invandrarföräldrar" som roten till många skolans problem. Samtidigt visar forskningen att det är människor från arbetarklassen som kallas "invandrare". |
|
| |
 |
|
 |
| |
| VI ÄR ALLA LIKA Vad händer om man låter högskolestudenter från olika länder samtala kring familjen, språk, kultur och minnen med utgångspunkt i den egna kulturen? |
|
BERIT ÅS fångas i ett färgstarkt och uttrycksfullt porträtt av Ami Lönnroth. Politiker, professor, forskare, sociolog, debattör och feminist, etiketterna är många på den i dag 80-åriga Berit Ås. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| RAPPORT FRÅN GROZNYJ När Åsne Seierstad nu ger ut "Ängeln i Groznyj", som handlar om Tjetjenien, tycks hon ha lärt sig av den läxa som bokhandlaren i Kabul gav henne. Den här gången har hon källornas fulla förtroende. Barnhemsbarnen står i centrum. |
|
EN SEGREGERAD SKOLA Skolan blev inte en spjutspets in i framtiden. Istället fick vi en skola präglad av konkurrens, segregation och privata lösningar, konstaterar sociologer och etnologer som studerat skolan. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| VITTNESMÅL FRÅN GUANTANAMO Några veckor efter den 11 september 2001 reser nittonårige Murat Kurnaz till Pakistan. Han har precis gift sig och ska snart hämta hem sin turkiska fru till Tyskland men först vill han göra en resa för att lära sig mer om sin religion. Det slutar med att han hamnar på Guantanamo. |
|
ISLAM KAN MODERNISERAS Kärnan i islam är rättvisa och värnandet av människan. Det måste skiljas ut från inflytandet från 600-talets arabiska klansamhällen. Det är huvudtesen i Mohammad Fazlhashemis bok Vems islam, som också är en engagerad polemik mot den danska islamofobin. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| KURDER SOM FICK ASYL I SVERIGE ”Diaspora” har blivit ett av samhällsvetenskapens modebegrepp. Minoo Alinia skriver om den kurdiska diasporan som en social rörelse och utmanar begreppets slagsida: den förmenta tron på kopplingen mellan etnicitet och nation. |
|
EU, SVERIGE OCH ALKOHOLEN Svensk alkoholpolitik som länge präglats av restriktivitet, har förändrats radikalt sedan inträdet i EU. I en debattbok föreslås en rad åtgärder för en återgång till en alkoholpolitik som sätter folkhälsan i främsta rummet. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| BIBLIOTEKENS VÄG Ska biblioteken vara värmestugor eller platser där man kan hittar viktiga böcker? Ska biblioteken ägna sig åt musik på cd och film på dvd? Och varför tar inte biblioteken in den smala litteraturen? frågar Christer Hermansson. |
|
INVANDRARNA LÅNGPENDLAR Att försöka förena avlägsna platser med varandra är för otaliga migranter en viktig komponent i deras liv och självförståelse. Migranter tenderar att utveckla gränsöverskridande identiteter. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| LEVA I TVÅ VÄRLDAR Europa och Sverige befolkas av människor som lever och identifierar sig på ett sätt som inte motsvarar vare sig nationalstaten eller dess gränser. De tiotusentals somalisktalande personer som lever i Sverige utgör en sådan grupp. |
|
ATT LJUGA MED STATISTIK Boken "Förbannade lögner" av Peeter-Jaan Kask är underhållande läsning. Hans exempel från medier och företag visar hur statistik kan bli både missvisande och fel. Den läsare som inte är tillräckligt uppmärksam på siffrorna kan lätt bli lurad. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| STIGLITZ Förre chefs-ekonomen i Världsbanken Joeseph Stiglitz är sko-ningslös i sin kritik av i-ländernas hyckleri när de kräver frihandel av u-länderna och samtidigt skyddar sina egna mark-nader. Stiglitz pläderar för mer makt åt u-länderna när de globala spelreglerna ska beslutas. |
|
I USA:S HJÄRTA ”Heartlands” är en titel som jag tror är vald med omsorg av författaren och idéhistorikern Nils Erik Forsgård. Hans ”anteckningar från en resa genom USA” är en resa genom det geografiska Heartlands – mellanvästern – och även det ideologiska. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| KÅGESON FÖRSVARAR BILEN Per Kågeson, känd som kunnig och radikal miljövän, ställer frågan: Vilken framtid har vägtrafiken? Och hans svar är entydigt: Bilarna är här för att stanna. Så är det i västvärlden, och så blir det i Indien och Kina. Men bilarna kan inte drivas med bensin i all framtid. |
|
FALSK RETORIK OM MÅNGKULTUREN Aleksander Motturis essä är en uppgörelse med den samtida fixeringen vid människors etnicitet och ursprung. Han skärskådar utopin om det mångkulturella samhället och kritiserar svenskt kulturliv för en välment men problematisk etno-iver. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| HILLARYS VÄG Ska Hillary bli USA:s första kvinnliga president? Erik Åsard håller det inte för helt osannolikt i sin biografi om henne. Hon har erfarenhet och kompetens, och hon har ridit ut flera politiska stormar. Och hon har slipat bort en del av stämpeln att höra hemma på den liberala vänsterkanten. |
|
LINDQVISTS MÖRKA RESA Sven Lindqvist fortsätter att utforska människans allra svartaste historia. Den om folkmord och urskiljningslösa övergrepp på människor. I sin nya bok Avsikt att förinta samlar han ihop texter i olika ämnen, men alla på samma tema. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| ÖVERHETTAD KLIMATPOLITIK Björn Lomborg vänder uppochner på debatten om den globala uppvärmningen. Han anser att Kyotoprotokollet är ineffektivt och avvisar de mest skrämmande larmrapporterna. |
|
”VI KUNDE BARA GRÅTA OCH DÖ” Ryssarnas krig i Tjetjenien skildas här av en ryss som först tjänstgjorde som soldat i Jeltsins krig, senare i Putins krig. Arkadij Babtjenko är litterär - mellan pärmarna ryms både noveller och journalistik. |
|
| |
 |
| |
| FRÅN VIETNAM TILL EU Svensk utrikespolitik under trettio år, är temat för Douglas Brommessons avhandling Från Hanoi till Bryssel. Moralsynen i den svenska utrikespolitiken har förändrats från en samhörighet med befrielserörelser i tredje världen (1969) till en större samhörighet med Europa (1996). |
|
| |
 |
|
 |
| |
| SVENSKA LATINAS Hur gestaltar sig livet för unga Stockholmstjejer som har sina rötter i Latinamerika? Utseendet är viktigt för självkänslan – - i andras ögon är de exotiska och osvenska. Just utseendet är ofta ett hinder i svenskblivandet, enligt Catrin Lundströms sociologiavhandling.
|
|
LÄRARTJUSNINGEN Enligt Sokrates är en lärares främsta uppgift att få människor att tänka friare. Idag ställs helt andra krav på lärarna än pedagogik och deras roll som samhällsfostrare. Istället handlar diskussionen om de har rätt att ta ifrån elevernas deras mobiltelefoner eller inte.. |
|
| |
 |
| |
| FOLKHEMMETS ANKARE Nyhetsankaret är en viktig person i TV-rutan. Denna bifigur som ofta spelar huvudrollen i sändningarna har egenskaper och funktioner som analyseras i den relativt färska rapporten ”Ankare”. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| DE FATTIGAS VÄG Andelen extremt fattiga i världen minskar. Det beror på den snabba ekonomiska utvecklingen i Asien, som sker just i de länder som inte följde USA:s, världsbankens och internationella valutafondens nyliberala recept. Länderna i tredje världen har allt att vinna på att gå sin egen väg, skriver Stefan de Vylder. |
|
POLITISKT VÅLD Hur tycker och tänker de människor som använder sig av våld som politisk metod, och hur bemöts de av polis, åklagare och domstolar. I boken Extremister har journalisten Magnus Sandelin intervjuat människor både på vänster- och högerkanten. Författaren tar avstamp i tre rättsfall under 2000-talet. |
|
| |
 |
|
 |
| |
TVÅNGSGIFTE
De unga flickor som blir bortgifta mot sin vilja är dubbelt övergivna. Dels av sina föräldrar som arrangerar äktenskapen, dels av de svenska myndigheterna som blundar, och som därmed diskriminerar invandrarflickorna, anser Tina Thunander. |
|
KRIMINELLA MC-GÄNG Dirty Dräggels, MC Sweden och Hells Angels: ett stort antal banditgäng med amerikanska namn har växt fram i Sverige de senaste femton åren. Medlemmarna ägnar sig åt grov kriminalitet och klubbarna ligger i ständig fejd med varandra. |
|
| |
 |
|
 |
| |
| CHOCKTERAPI Naomi Klein dokumenterar den amerikanska imperialismen. Krig och förtryck försätter människor, ekonomier och hela länder i chock. Sedan följer ekonomiska reformer där inget mänskligt lidande får stå i vägen för maximal profit. |
|
TYSK EKONOMI Den tyska pressen predikade att Tysklands ekonomi var körd i botten. Den röd-gröna koalitionen svarade med att skära i välfärdsstaten. Carl Tham skriver historien om mediekampanjen ”Deutschland Kaputt”. |
|
| |
|
|
|
politiken.se
Alla telegram
