Tidskrifter
Rapporter
Om tidskrifterna
|
|
|
| |
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006 |
| Ideologiska förutsättningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen |
| "Jag har mycket svårt att förstå dem, och de har mycket svårt att förstå oss", konstaterar Margareta Winberg i riksdagen 2001 angående det europeiska samarbetet kring prostitution.1 Susanne Dodillet undersöker de ideologiska förutsättningarna för prostitutionsdebatterna i Tyskland och Sverige. |
Såväl i den svenska riksdagen som i det tyska parlamentet Bundestag pågick i slutet av 1990-talet intensiva debatter om prostitution. Diskussionerna resulterade i två lagstiftningar som skiljer sig grundläggande ifrån varandra. I Sverige blev det 1999 olagligt att köpa sex. Enligt Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster bestraffades "den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse" med böter eller fängelse i upp till sex månader.2 Det tyska parlamentet däremot antog i oktober 2001 en lag som erkänner prostitution som yrke. Genom Lagen för regleringen av de prostituerades rättsförhållanden har prostituerade fått möjligheten att lagsöka för uteblivna löner samt rätten att delta i arbetslöshets-, hälsovårds- och pensionssystemet.3 Varför har två länder vars politiska klimat vid första ögonkastet liknar varandra i mångt och mycket, så olika handlingsprogram när det gäller att hantera denna fråga?
Tesen som drivs i denna artikel är att länderna utgår ifrån olika definitioner av prostitution och tolkar fenomenet enligt olika traditioner.
Tolkningen av prostitution i riksdagen
De svenska lagstiftarna grundar sitt arbete på en feministisk samhällsanalys som visar att kvinnor inte har samma tillgång till arbete, pengar och makt som män. I en patriarkal samhällsstruktur har de socialt mäktigare - det vill säga männen (de svenska debattörerna utgår ifrån att de prostituerades kunder är män, medan de prostituerade är kvinnor) - möjligheten att köpa sexuella objekt. Oberoende av vad som för en kvinna in i prostitution så bestäms hennes status av patriarkatets struktur. Prostitution kan inte vara ett personligt och frivilligt val då den är en del av det allmänna kvinnoförtrycket i vårt samhälle. Sexköpslagens förespråkare betraktar prostitution som ett av de värsta uttrycken för bristande jämställdhet. Så här skriver några socialdemokrater i en motion till riksdagen:
"Genom att prostitutionen "godtas" av samhället accepteras också en förnedrande kvinnosyn. Uppfattningen att kvinnor kan köpas uttrycker ett förakt för kvinnan som människa. Hon är underlägsen och kan följaktligen behandlas som en vara som man betalar för att utnyttja efter eget önskemål."4
I förslagen till lagpaketet Kvinnofrid, där prostitution behandlas bredvid bland annat våldtäkt, könsstympning och sexuella trakasserier, förklarar den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson att det i ett jämställt samhälle är "ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor mot ersättning".5 Socialdemokraten Inger Segelström, som var en av lagens starkaste förespråkare, menade i ett riksdagstal den 28 maj 1998 att: "Vi s-kvinnor kan inte i världens mest jämställda parlament tillåta att män köper kvinnor för pengar".6 Den svenska sexköpslagen betraktas av lagstiftarna som resultatet av en feministisk politik.
Tolkningen av prostitution i Bundestag
Förespråkarna för den tyska lagstiftningen håller inte med om att prostitution per definition är ett uttryck för en patriarkal struktur. Enligt dem är det snarare särbehandlingen av sexarbetare gentemot andra yrkesgrupper som innebär en diskriminering och kan betraktas som ett exempel på kvinnoförtryck. Det patriarkala förtrycket som prostituerade i dagens samhälle ofta lider under ska övervinnas genom en förbättring av sexarbetarnas ställning i samhället. Denna strategi formuleras i det lagförslag med vilket det tyska miljöpartiet Die Grünen inledde prostitutionsdebatten i Bundestag 1990. Där förklarar Die Grünen att prostituerade diskrimineras på grund av männens rädsla för att deras fruar kan betrakta prostitution som alternativ till Kvinnans, Hustruns och Moderns traditionellt monogama sexualitet. Med hänvisning till att det är första steget in i prostitution varnas kvinnor för polygami. Enligt Die Grünen berättar män skräckhistorier om kvinnor med avvikande tänkande och beteende för att hindra sina fruar från att ifrågasätta konventionella förhållandemönster. En annan orsak till diskrimineringen är enligt Die Grünen de prostituerades intima kännedom och därmed desillusionerade inställning till den manliga sexualiteten, som män vill förhindra och därför begränsa till den omoraliska kvinnan. Även undermineringen av den för män nödvändiga fiktionen av samlaget som ett framgångsbevis, när sexualitet blir en ekonomisk process, spelar enligt Die Grünen en viktig roll för diskrimineringen av prostituerade. Den prostituerade ifrågasätter mannen genom att umgås med många män:
Detta faktiska ifrågasättande är inte önskat och får inte bli medvetet, därför diskrimineras prostituerade, därför överdras de med omoralens och ovärdighetens dom. De blir trängda in i positionen som en minoritetsgrupp för att kunna upprätthålla en dubbelbottnad moral.7
Att engagera sig för rätten till självbestämmande för de prostituerade och mot deras diskriminering ligger enligt Die Grünen i alla kvinnors intresse:
"Målet för Die Grünens feministiska politik är utvidgandet av möjligheterna till självbestämmande för kvinnor. Prostituerade diskrimineras som kvinnor och som prostituerade, det vill säga på grund av den typ av förvärvsarbete de utför. Deras diskriminering är också ett medel för alla kvinnors (sexuella) förtryck [...]. Att försvara rätten till självbestämmande för prostituerade och rikta sig mot deras diskriminering och exploatering är på så sätt ett steg i alla kvinnors intresse."8
Det är viktigt att betona att framställningen av prostitution som tecken på kvinnoförtryck tonades ned i alla följande lagförslag från Die Grünen samt i debattinläggen från socialdemokraterna och det tyska vänsterpartiet PDS som också förespråkade antidiskrimineringslagen. Istället understryker man längre in i debatten att även prostituerade män är drabbade av den rättsliga diskrimineringen samt att man vill arbeta mot såväl kvinnliga som manliga prostituerades förtryck.9 Könsperspektivet, som är så viktigt i Sverige, släpptes som argument i den tyska debatten. Istället förespråkade de tyska lagstiftarna prostitutionslagen som ett uttryck för en liberal inställning gentemot sexuella beteenden som strider mot en konservativ sexualmoral. Jag återkommer längre ner till en möjlig anledning till denna förskjutning av debattens fokus.10
Både den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen har initierats och genomdrivits av ländernas socialdemokrater, miljö- och vänsterpartister. I Sverige har även centerpartiet röstat för sexköpslagen. De svenska kristdemokraterna lade ner sina röster medan moderaterna och folkpartiet röstade mot lagförslaget. I Tyskland fick den röd-gröna regeringen, förutom av vänsterpartiet, även stöd av det liberala FDP. De tyska kristdemokraterna däremot röstade emot prostitutionslagen...
FORTSÄTT ATT LÄSA HELA ARTIKELN (16 sidor). DEN TRYCKTIDSKRIFTEN KAN BESTÄLLAS PÅ info@ssp.nu ELLER TEL 018-36 52 77. DEN KAN OCKSÅ LÄSAS PÅ DITT BIBLIOTEK.
ENGELSK SAMMANFATTNING
"The ideological bases for prostitution policies in Sweden and Germany" by Susanne Dodillet, PhD Candidate at the Department of History of Ideas.
At the end of the twentieth century, both Germany and Sweden engaged in extensive discussions on prostitution - discussions that resulted in two very different prostitution policies. Whereas the purchase (but not the selling) of sexual favors was forbidden in Sweden, prostitution was made a legal profession in Germany. This article examines the debates that preceded these legislations and analyses their ideological backgrounds. The ideas behind the Swedish client criminalization are traced back to the welfare ideology of the 1930s. Sweden, still known for its sexual liberalism during the 1950s and 1960s has at no time during the 20th century accepted prostitution. Prostitution has been condemned as an expression for the gender inequality in the society. The Germans renounciation of explicit feminist arguments, on the other hand, can be explained by the power struggles between the conservative Christian Democratic parties and the liberal left wing in the German parliament and a broad skepticism toward feminist ideas in the parliament. Also the leftist German legislators understand their prostitution law - that approved prostitution as a regular profession - as a way of liberating woman. Apart from their Swedish colleaugues the supporters of the German legislators had to disguise their arguments into a new rhetoric to be accepted in the parliament. They also adopted a liberal attitude towards sexual behaviors that have been oppressed by conservative double standards and Christian norms. |
| Susanne Dodillet |
| |
SUSANNE DODILLET är doktorand i idéhistoria vid Göteborgs universitet, där hon skriver en avhandling om debatten om prostitution i den svenska riksdagen och tyska Bundestag. Hon har tidigare bland annat publicerat artikeln "Cultural Clash on Prostitution", Genealogies of Identity. Interdisciplinary Readings on Sex and Sexuality, Margaret Sönser Breen och Fiona Peters (red.), Rodopi 2005.
NOTER
1 Med dessa ord beskrev den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg samarbetet om prostitution i Europa. Riksdagens protokoll 2001-02-15 nr 67. Samtliga dokument från riksdagen är hämtade från www.riksdagen.se den 1 maj 2006.
2 SFS 1998:408. Lagen trädde ikraft den 1 januari 1999. Den flyttades i lätt förändrad form till brottsbalken den 1 april 2005. Sedan dess kan prostituerades inkomster beslagtas av staten. Dessutom måste kunden inte längre betala för mottagna sexuella tjänster själv för att begå brott.
3 Gesetz zur Regelung der Rechtsverhältnisse der Prostituierten (Prostitutionsgesetz - ProstG) BGBl I. 2001, 3983. Lagen trädde ikraft den 1 januari 2002. Den består av 3 paragrafer: § 1 och 2 ger prostituerade rätten att driva in uteblivna löner. § 3 ger tillträde till socialförsäkringen. Samtidigt som prostitutionslagen stiftades ändrades också § 180a i tyska brottsbalken (Strafgesetzbuch). Förr hette paragrafen "Förderung der Prostitution" (främjande av prostitution) och förbjöd bland annat drift av bordeller. Det var dock tillåtet att ge prostituerade bostad, vilket möjliggjorde viss bordellverksamhet. Paragrafen heter nu "Ausbeutung von Prostituierten" (exploatering av prostituerade) och omfattar enbart människor som tvingar andra att prostituera sig eller gör prostituerade ekonomiskt eller socialt beroende. Även § 181 "Zuhälterei" (hallickverksamhet) ändrades något. Avsnitt 2 i paragrafen förbjöd tidigare all förmedling av sexuella tjänster. Nu är det enbart förbjudet att förmedla prostitutionskontakter när den prostituerades personliga eller ekonomiska rörelsefrihet inskränks av detta.
4 Motion 1990/91:Ju625.
5 Proposition 1997/98:55.
6 Riksdagens protokoll 1998-05-28 nr 114.
7 "Diese faktische Infragestellung ist nicht erwünscht und darf nicht zu Bewusstsein kommen, deshalb werden Prostituierte dis kriminiert, werden sie mit dem Verdikt des Unmoralischen, der Würdelosigkeit überzogen. Sie werden in die Position einer Randgruppe gedrängt, um eine doppelbö dige Moral aufrechterhalten zu können." Gesetzentwurf der Fraktion DIE GRÜNEN (lagförslag), Bundestagsdrucksache 11/7140, 16 maj 1990, s. 12. Samtliga Bundestagsdrucksachen och Plenarproto kolle är hämtade från www.parlamentsspiegel.de den 1 maj 2006.
8 "Ziel feministischer Politik der GRÜNEN ist die Erweiterung der Selbstbestimmungs möglichkeiten für Frauen. Prostituierte werden als Frauen diskriminiert und als Prostituierte, das heisst aufgrund der Art ihrer Erwerbstätigkeit. Ihre Diskriminie rung ist auch ein Mittel zur (sexuellen) Unterdrückung aller Frauen [...]. Für das Recht auf Selbstbestimmung für Prostitui erte einzutreten und sich gegen ihre Diskri minierung und Ausbeutung zu wenden ist somit ein Schritt im Interesse aller Frau en." Bundesdrucksache 11/7140, s. 12.
9 Till exempel Gesetzentwurf der Fraktion BÜNDNIS 90/DIE GRÜNEN (lagförslag), Bundestagsdrucksache 13/6372, 26 november 1996, s. 1 f.
10 En utförligare sammanställning av argumenten i den svenska och den tyska prostitutionsdebatten finns i Susanne Dodillet: "Cultural Clash on Prostitution: Debates on Prostitution in Germany and Sweden in the 1990s", Genealogies of Identity, Margaret Sönser Breen och Fiona Peters (red.), Rodopi 2005.
Kvinnovetenskaplig tidskrift (kvt) startades 1980 i Lund. Tidskriften är Nordens största för aktuell tvärvetenskaplig genusforskning. Förutom att presentera ny forskning introduceras teorier, begrepp och inbjuder till feministisk debatt.
2007 bytte tidskriften namn till Tidskrift för
genusvetenskap (tgv). Inriktningen är den samma: att spegla det genusvetenskapliga områdets mångfald av röster. Tidskriften kommer ut med fyra nummer per år och ges ut av Föreningen Tidskrift för genusvetenskap.
Redaktionen är knuten till universitetsstäder i Sverige och byter ort vart 4:e år. Sedan hösten 2006 är redaktionen förlagd till Malmö högskola och Flervetenskapliga institutet., Malmö högskola, 205 06 Malmö. Tel. 040-665 80 62, 040- 665 72 70, 040-665 72 08, e-post tgv@mah.se, webbadress: http://www.tegeve.se/
Tidskrift för genusvetenskap (och Kvinnovetenskaplig tidskrift) i tryckt form kan endast beställas från Swedish Science Press som sköter all distribution och lagerhållning; e-post: info@ssp.nu, tfn: 018-36 52 77. Fulltextlänken nedan leder till redaktionens hemsida. |
|
| |
Källa: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
 Fulltext |
|
politiken.se
