politiken.se  forskningen.se     politiken.se   |   forskningen.se   |   litteraturen.se
 
 
 

 
  Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Sociologisk forskning
Utbildning
Utrikes


Sök efter ord:
 
   
1 maj 2006
 
Framtider nr 2 2006
Att förstå samhällsförändring genom att analysera stabilitet
Aldrig tidigare har världen förändrats så snabbt. Vi måste ständigt anpassa oss, annars blir vi ohjälpligt efter. Så ser en av vår tids mest omhuldande sanningar ut. Ändå finns mycket som verkar förunderligt stabilt. Skatte- och försäkringssystemen, bilsamhället och storstädernas ungdomsbostadsbrist förändras visserligen, men det handlar mer om små justeringar än om genomgripande omvälvningar.
Insikten om att det även i dag finns mycket som tycks mer eller mindre oföränderligt har gjort att intresset för stabilitet ökat inom nyare organisationsteori. Begreppet stigberoende (efter engelskans path dependency) är en viktig inspirationskälla. Normalt beskriver det varför en viss teknik används trots att bättre alternativ finns. Det kan till exempel bero på inlåsningseffekter som uppstår när en teknisk lösning blir standard. Ibland väljer företag olämplig teknik bara för att kompetensen redan finns. I båda fallen handlar det om att historiska processer inverkar på val av alternativ, att situationen präglas av stigberoende.
    Inom statsvetenskapen har stigberoende använts bland annat för att karaktärisera länders politiska system, som ofta tycks förvånansvärt stabila över tid, och organisationer som består trots en dynamisk omvärld. Även samhällen och organisationer tycks alltså kunna vara stigberoende.
    Men vad krävs för att bryta ett stigberoende och skapa nya utvecklingsvägar? Statsvetaren Kathleen Thelen menar att förändringsprocesser kan analyseras genom att identifiera mekanismer som förstärker institutioners stabilitet, samt bestämma deras svagheter, och sedan analysera vilka händelser som kan orsaka att stabiliseringsmekanismer bryts upp och stigberoendet hävs. Förändring och stabilitet är varandras förutsättningar och det ena kan inte förklaras utan det andra. De är två sidor av samma mynt.
    En som utvecklat Thelens tankegångar är ekonomen Johannes Lindner som identifierat fyra stabiliseringsmekanismer som ligger till grund för stigberoende. För det första samlas makt hos en dominerande aktör, och makten kan ytterligare förstärkas genom en koalition av flera aktörer. Den andra mekanismen är organisationers ömse sidiga beroende av varandra, vilket kan innebära att de motverkar förändring även när de inte berörs direkt själva. Den tredje är höga omställningskostnader på grund av utbildning, rutiner, inarbetade beslutsvägar och annat. Den fjärde är smärre förändringar som ska motverka större förändringshot och som gör att stigberoendet består.
    Genom att analysera hur en organisation fungerar med avseende på dessa stabiliseringsmekanismer samt hur mekanismerna motverkar yttre och inre förändringsfaktorer, kan prognoserna förbättras för hur organisationen påverkas av sin omvärld. Vi kan alltså förstå förändringars förutsättningar bättre genom att också studera vad som stabiliserar.
    Dagens skattesystem kan illustrera hur det hela fungerar. För det första är en mängd mycket starka organisationer direkt beroende av dagens i ett omvärldsperspektiv relativt höga skatteuttag. Det gäller inte bara statsmakten, kommunerna och landstingen. Även den opinionsbildande pressen med dess presstöd samt licensfinansierad tv och radio är beroende av att skattesystemet inte äventyras. Exempelvis är en växling mellan skatt på arbete och skatt på kapital i praktiken omöjlig på grund av motstånd från näringslivet. Till detta kommer de höga omställningskostnaderna för att skapa ett skattesystem byggt på andra principer än dagens. Att i grunden förändra helheten ter sig med andra ord inte realistiskt.
    Lindners fjärde stabiliseringsmekanism är också i full funktion för att bevara status quo. Ständigt sker smärre förändringar av skatteuttaget för att motverka större. Nyligen avskaffades arvsskatten och fastighetsskatten begränsades för låginkomsttagare. Grön skatteväxling är en annan justeringsåtgärd som sjösatts under senare år. Tidigare har momsen på livsmedel sänkts.
    På samma sätt är det tydligt hur olika stabiliseringsmekanismer bidrar till att konservera dagens socialförsäkringssystem. Även här finns en mängd organisationer som kan mobiliseras till försvar för det bestående - som politiska partier, fackföreningar, intresseorganisationer som PRO (Pensionärernas riksorganisation) samt pensionsfondernas förvaltare och ägare. Andra baserar sitt stöd för systemet på egenintresse. Läkarkåren stöder delvis sin starka professionella ställning på ett stort inflytande över sjukskrivningarna, något som får Läkarförbundet och andra intresseorganisationer för läkare att verka för ett bevarat sjukförsäkringssystem.
    Självklart är omställningskostnaderna för att ersätta dagens socialförsäkringssystem betydande. Än så länge är inte de löpande kostnaderna så höga att kostnaderna för en mer genomgripande omställning kan motiveras. Men den dag omställningskostnaderna inte längre framstår som oöverstigliga är en viktig stabiliseringsmekanism borta.
    Även i fallet med dagens svenska socialförsäkringssystem fungerar Lindners fjärde stabiliseringsmekanism: smärre justeringar som motverkar större och mer genomgripande. Exempelvis höjs i år ersättningarna i föräldraförsäkringen. Vem vet, i framtiden blir försäkringen kanske individuell. För ett antal år sedan förändrades pensionssystemet så att finansieringen klarades långsiktigt. Nivåerna i sjukförsäkringen flyttas uppåt och nedåt i takt med konjunkturerna. Allt detta motverkar en mer genomgripande förändring, som förslaget om allmän medborgarlön i stället för dagens socialförsäkring.
    Resonemangen ovan kan naturligtvis tilllämpas historiskt. Exemplen på hur organisationer och system löpt genom skilda stadier av stabilitet och förändring kan mångfaldigas. Jag har själv studerat de genomgripande förändringar av salpeter produktionen som genomfördes vid sekel skiftet 1800, med försvagade stabiliseringsmekanismer som utgångspunkt. Det innebar att ett välbeprövat produktionssystem med 120 år på nacken gick i graven.
    Ända sedan svartkrut kom i bruk under medeltiden för eldvapen som kanoner och hakbössor, har salpeter, som utgör cirka tre fjärdedelar av krutvikten, varit en viktig råvara. Basråvaran för salpeterframställning, kvävehaltig jord och gödsel, hämtades under stallgolv eller från andra ställen där salpeterhalten antogs vara hög. Jorden blandades med vatten och silades. Luten som man fick fram kokades så i stora kopparpannor i flera dygn. Föroreningar skummades av och lutens salpeterhalt prövades kontinuerligt genom att dropparna från en knivsegg som sänkts ned i luten iakttogs.
    När krutvapen på 1400-talet introducerades i Sverige upprättades salpeterproduktion i kronoverk, där den bedrevs mer eller mindre som kungens privata angelägenhet. Hit ålades traktens allmoge att leverera ved, jord, aska, halm och annat som behövdes för att framställa salpeter, inte minst ...

FORTSÄTT ATT LÄSA HELA ARTIKELN. DEN FINNS MED ORIGINALGRAFIK I PDF-FILEN, SE LÄNK NEDAN.
    Thomas Kaiserfeld
 
THOMAS KAISERFELD är docent i teknik- och vetenskapshistoria vid Kungl. Tekniska Högskolan och universitetslektor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola, Eskilstuna.
    ----------------
    Ovanstående artikel publicerades ursprungligen i den tryckta versionen av Framtider nr 3 2007. Artikeln finns också som pdf-fil och är då i grafiskt originalskick (med bilder, tabeller, diagram, noter, referenser, kursiveringar, etcetera).på Institutet för framtidsstudiers hemsida . Det går bra att använda fulltextlänken nedan.
 
Källa:  Framtider nr 2 2006   Fulltext  Info
 
Fler artiklar om framtider, fram0602-06
 
Prenumeration